Strandskatan

Det regnade i morse.
Sen blev det fint.
Då fick alla barn gå ut och leka i det fina vädret.
Utan galonisar.
Då började det regna.
Alla barnen tvingades krångla på sig galonisar. 
Det tog e v i g h e t e r.
När alla var klara sken solen.
Då fick de leka i solskenet iförda full galonmundering, inklusive stövlar.
Alla barnen blev jättevarma.
Då sa jag att de kunde gå in och ta av sig alla galonisar.
Det tog e v i g h e t e r.
När de väl kom ut igen började det regna.
Alla barnen blev jätteblöta.
Då fick alla barnen ta på sig sina extrakläder.
Det tog också e v i g h e t e r.
Sedan SORTERADE vi galonisar
Även det tog evigheters e v i g h e t er.
Efter det gav vi upp...gav pedagogoska träpusslen en chans istället..
Jamen...varför ÄR det på detta viset?

Aj..en tydlig smärta känns i armen. Jag ser hur det röda blodet fullkomligen pulserar ur min kropp. Det rinner och rinner och milliliter blir till deciliter. Kvinnan vid min sida står helt iskallt och tittar på. Hon gör ingenting..inte än..hon vill se mer blod först. Jag sneglar åt sidan. Jag ser en man. Liksom jag ligger han på rygg med blodet rinnande. Han ser blek ut. Mycket blek. Hans sista stund är snart kommen.....och ja..mycket riktigt..kvinnan vänder sig mot den bleke mannen och ansiktet förvrids...i ett glatt leende när hon utbrister:
-Ja, då var den här påsen full då. Känns allt bra?
Hon försluter blodpåsen, tar ur kanylen och plåstrar om den bleke mannen. Mannen ser glad ut, bekräftar att han mår bra, får sin påse med järntabletter och blodgivargåvan och säger tack och hej.

Jag brukar känna mig glad när jag går från blodgivningen. Nu kanske mitt blod kommer att hjälpa någon som är sjuk, nyopererad eller som råkat ut för en olycka. Och det är så enkelt och gör nästan inte alls ont (bara lite).

 

Fy, det hände något riktigt skumt nyss. Det var mitt huvud eller det undermedvetna som spelade mig ett spratt.

Så här var det dåråå:

Det har hänt något med telefonen. Antar att det är åskan som varit lite närgången. Hur som helst funka den inte och jag lånade hem en gammal telefon. Ni vet en sådan med nummerskiva. En grå.

Så skulle jag ringa mamma o pappa. De har haft samma nummer i tre-fyra år. Jag lyfte luren, slog numret..till farmor!!

Grejen är den att farmor har varit död i snart femton år. Visste inte ens att jag kom ihåg numret. På den tiden var farmor den enda människa jag kände som hade det där riktnumret. Så det måste ha suttit i fingrarna. Telefonen med nummerskiva, riktnumret och så till slut farmors gamla nummer.

Jag blev nästan lite skärrrad. Åtmnstone så skärrad att jag var tvungen att kolla i min mobil vad mina föräldrar egentligen hade för telefonnummer. Det var helt borta..bara farmors satt gjutet som en ramsa i skallen.

Lite läskigt var det......HUUA!

Jag vill hålla av dig
utan att hålla fast dig.
Jag vill ha dig
utan att äga dig.
Jag vill älska dig
Utan att göra om dig.
Jag vill vara nära dig
utan att kväva dig.
Jag vill ge dig kärlek
utan att ställa krav eller villkor
Jag vill ge upp mig
jämte dig.
Utan att gå före, utan att sacka efter.
Jag vill vara din människa på jorden.

Den här veckan har jag gjort uppehåll i mitt sommarlovsfirande och faktiskt jobbat. Det var riktigt roligt att träffa alla glada barn och alla gamla fröknar igen.
Från ungar kan man få höra mycket tokigheter. Eftersom det har varit sommaruppehåll så var allt sig inte riktigt likt när barnen kom tillbaka. En del leksaker var undanplockade och andra hade tillkommit.

Pojken: Var e stora traktorn?
Fröken: Den har vi lagt undan en stund. Vi har tagit fram andra saker som ni kan leka med nu.
Pojken: Var e tröskan?
Fröken: Den har vi också ställt undan.
Pojken (något sur): Kan jag få gå på toaletten, eller har ni tagit undan den med?

De stora barnen (mina egna avkommor + deras kompisar) har förvandlat soffhörnan till en spelhåla. Funderade om jag ska ta procent på vinstpengarna som hyra av lokal samt öppna en bar i anslutning till "spelhålan". Synd bara att de antagligen har ganska dåligt med pengar och bara spelar med marker. Jag lär väl inte bli rik på den affären.

Ha de gott ! 

Om jag påstod att jag inte slöat till under sommaren så vore det ren lögn. Jag har inte gjort mycket över huvud taget, och något som man kan kalla aktivt motionerande har varit i det närmaste obefintligt.
Men i går minsann, så tog fruA och jag våra hundar i koppel och knallade vår standardrunda. Standardrundan kändes rätt lång. Inte bra!  Vi blev svettiga också, fast det var inte ens varmt. Inte bra det heller!

Det är bara en sak som gäller nu, och det är DISCIPLIN!

Fick äran att följa med på en loppisrunda i grannskapet i i går. Tyvärr kan jag inte lägga ut fina bilder på mina fynd. Det enda fynd jag gjorde var nämligen själva fikat på ett "loppiscafe". Inte visste jag att loppisfika var en sådan höjdare. Brieost, salami och rödlöksmacka..jag säger bara det...MMMMMUMMS! Och allt för ett typiskt loppispris. Det var nog inte sista gången jag besökte det stället.

Nu ska jag ut i solen...den har nämligen kommit tillbaka.  // Skatan

Det har inträffat ett litet mysterium. Min säng är full av sand. Eller full och full...det är ju inte så att det direkt går att bygga ett sandslott i den, men tillräckligt mycket för att det skulle gå att borsta ihop i en liten hög och ändå ha så mycket kvar att det blev otroligt irriterande att ligga i den. Mysteriet är var denna sand kan komma ifrån.Själv har jag inte varit i närheten av någon sand. Avkommorna slutade leka i sandlådor för åratal sedan så jag är tveksam att någon av de skulle vara orsaken. Hunden kan man ju misstänka, men var skulle hon lagra all sand innan hon släppte ut det i min säng. Dessutom vill jag gärna tro att hon är tillräckligt väluppfostrad för att inte kliva upp i min säng (även om jag inte är i närheten) . Det kan ju vara ett rent sabotage. Har gått egenom mina fiender i huvudet men hittar ingen som vill mig så illa eller har som verkar ha något klart motiv. Ikväll kommer dock förhör påbörjas med Sonen d.ä, som för närvarande anses som den huvudmisstänkte. Anledningen är att han 1) ofta vistas i en grusgrop,  2) sågs ligga i min säng knappandes på MIN dator .

Dagen skämt stod för övrigt Sonen d.ä för idag.
Vet du vilken krydda som är bäst på el?
Svar: KAN-EL!! (..sååå DÅLIGT att man inte kan låta bli att skratta)

Dagens felsägning stod Sonen d.y för när han svarade på frågan vad han ville ha till middag.
Svaret löd:"Dål-kolmar!"

På återseende// Skatan

I morse, en stund på förmiddagen, en stund på eftermiddagen, en till stund på eftermiddagen samt en liten stund på kvällen ägnade jag mig åt att titta på filmen Borta med Vinden. Den riktiga gamla klassikern från 1939. Den var hela fyra timmar lång så därav anledning till att jag såg den i delar. Det kom liksom annat emellan hela tiden. Filmen var i alla fall storslagen och helt underbar, fast det visade sig att Scarlett O'Hara var en riktig bitch. Hon trånde hela tiden efter, och försökte fånga, sin bästa vänninas man. Hon tog därefter sin systers älskade och drev honom i döden. Gifte sig till slut med en man som visserligen älskade henne men som hon egentligen gav blanka fan i.

Jag satt och pratade med Dottern idag  och frågade om hennes nya jobb vilket ledde fram till dagens "goddag-yxskaft-konversation"

Jag: Hur går det på jobbet då?
Dottern: Det värsta är alla kranar och knappar.
Jag: Kramar och klappar?!

Jag tänkte (helt förvirrad): Vaddå? Kramar och klappar?? Vaddå värsta? Har de så gemytlig stämning på jobbet? Vaddå? VA?!?