Strandskatan

Idag gjorde jag det...bara så där...utan minsta betänketid. Ett infall bara.
Jag hade precis duschat och stod och slet i håret med min hårborste för att reda ut de värsta tovorna och helt plötsligt kändes det inte bra...inte alls. Näe, tänkte jag, det här måste jag göra något åt, så jag satte mig i bilen och for iväg till köpcentrumet där jag visste att de hade drop-in-frisering.
-Hur vill du ha det, frågade tjejen med saxen.
-Kort, svarade jag, och en frisyr du tror jag passar i (hon var ju ändå expert på området).
Så hon klippte och klippte, klippte och klippte.....och jodå...tovorna försvann iaf...

 
före......




efter.........

Förra helgen tog jag ett stort steg tillbaka till barndomen. Jag var nämligen på klassåterträff. Det är säkert ett par månader sedan nu som brevet damp ner i brevlådan att det var x antal jämna år sen som vi gick ut nionde klass. Jag hängde upp den där lappen på kylskåpet och så tänkte jag "njaee, struntar nog i det där...". Men så började det skrivas på facebook om klassträffen och så rätt som det var så föreföll hela spektaklet ändå rätt så lockande så jag anmälde mig. Efter det blev det bråttom, tänkte att nu har jag bara två veckor på mig att banta 15 kg, köpa en ny "garderob" och skaffa mig en FIIIIN  karriär och bli framgångsrik så jag har något lite att glänsa med. Som vanligt sköt jag upp alltihop så när jag krafsade runt bland de gamla kläderna i garderoben så var jag fortfarande en rund "fröken". Men vem bryyyyyr sig.

Men ååååhhh, vad roligt det var att träffa alla (ja, nu var vi ju inte alla, några gamla vänner fattades tyvärr). Och ALLA var sig lika om inte ännu snyggare och trevligare ;). De gubbar och tanter som jag såg en skymt av sist vi hade klassåterträff var som bortblåsta. Jag pratade mig hes den kvällen av allt som skulle avhandlas. Jag snackade med Maggan om alla roliga fester i hennes enorma hus, jag snackade med Lotta om livet på landet, jag snackade med Susanne om livet i stan, jag snackade med Inger om stora barn, med Susanne om små barn. Jag snackade jobb med Lena N och hemmaliv med Lena J. Jag pratde med Catrine om lyckliga liv och med Tina om brorsor med noll koll. Jag snackade med Helen om jobb och med Stefan om motorcyklar och en gammal kärlek. Med Åsa, Maria och Katarina snackade jag på tok för lite (jag hann bara inte). Men jag kan lugnt säga att när jag fram på småtimmarna kröp ner i pappas bäddsoffa så kände jag att kvällen varit mer än lyckad och jag hoppas åren kommer att gå fort så vi snart kommer att ses igen :)

                                                                     Over and out // Strandskatan

Jag är smått nyförälskad... och jag känner mig underbart ytlig och lättsinnig idag!
Mina händer har väldigt svårt att hålla sig borta och varje gång jag jag ser min nya förälskelse känner jag mig riktigt glad och lycklig. Inte nog med det. Snygg är ordet man verkligen kan använda på min nye vän :)
Föremålet (för det är verkligen ett föremål) i fråga heter Ericsson i efternamn, Sony i förnamn, och lystrar till XPERIA x10 mini.