Strandskatan

Jag kan inte låta bli att dra med handen över smalbenet. Där finns nämligen en väldigt öm bula, stor som en ägghalva. Orsaken till bulan är ouppmärksamhet, eller felplacering av parkbänk, eller mobiltelefonen eller möjligtvis en kombination av allt detta. Det som är aningens synd är att bulan inte har blårödlila färg. Det hade känts bättre om det såg ont ut också. 

Bulan uppkom iallafall i dag när jag med relativt hög hastighet, gick ner för yttertrappan på jobbet (i mörker), rundade trappäcket, tog riktning mot parkeringen, ögonen fastnaglande i mobilen, och så SMACK...gick jag rakt in i änden på bänken (nu skulle man ju vilja skylla på att bänken inte brukade stå där, men...icke..)

Jag ville GRINA!! Gjorde ju vansinningt ont. Gör förresten fortfarande ont! Så ont att jag måste tröstäta Alladins chokladpraliner som så passande såldes på Ica Väst  (..och NU borde jag få reklampengar) för 29,90. 

mmmmmmm......MARABOBOU...(nu borde jag få ännu mer reklampengar). 

 

Nu ska jag äta mig tjockare och gladare.