Den gyllene medelvägen
Jag har vikarierat på en "dagisavdelning" i dag och barnen och jag har gjort det bästa att lära känna varandra.
En liten pojke och jag jobbade på det där med namn.
Pojken: Agneta!!!!
Jag: Jag heter Anette (man vill ju pojken ska lära sig rätt)..vad undrar du över??..............
5 min senare:
Pojken: Agneta??!!
Jag: Ja...jag heter Anette (pedagogiskt)....ska jag hjälpa dig??......................
efter ytterligare några minuter...
Pojken: Agneta!!
Jag: Ja, Anette heter jag...(tålmodig och pedagogisk)................
efter en liten stund
Pojken: AGNÄTT, AGNÄTT...kom och titta!!!
Jaja..är han nöjd så är jag nöjd..vi gick ju iallafall halva vägen var..
Over and Out // Agnätt
Rätt snabbt ändå. Hur många gånger träffades du och bonden innan han visste vad du hette?
Du, det gick ganska snabbt..hans förra tjej hade samma namn så han var redan inkörd på det. Förresten gjorde ju bondens bror detsamma, valde en tjej med samma namn som mig. Varför krångla till det, när man kan göra det enkelt för sig?? :)
