Mammas och min dag
Det är min dag i dag..och morsans..så dagen till ära började jag med ett maratonsamtal till mor min. Vi båda är ganska dåliga på att ringa varandra, men när vi väl pratar så gör vi det länge. Faktum är att vi alltid pratar så länge att vi ofta inte ens säger hejdå till varandra. Våra samtal slutar nämligen med att samtalet bryts på grund av att batteriet i någon av våra telefoner helt enkelt laddas ur. När det händer brukar vi alltid se våra samtal som avslutade och efter alla år vet vi nu att det inte rör sig om att den ena eller den andra slängt på luren i örat.
Mina rara barn kom ihåg mig dagen till ära. Äldsta Sonen kom med blomma och tårta och av dem alla tre fick jag en liten nalle med ett hjärta under armen. Gullungar <3
Dagen citat stod Dottern för när hon tänkte ungås med sin kompis som jobbar som församlingsassistent:
" synd att Saras konfirmander tog studenten i dag, annars kunde jag ju fråga henne om vi skulle ut o cykla"
Jag undrar vem som var ute o cyklade jag?
Studenten? Redan?
Försekomna konfirmander Sara har :)
Blomman som jag fick av Sonen d.ä Källardörr till yngste Sonens stuga
