Strandskatan

Jakten på den perfekta solnedgången skedde i Håsbäcksdalen i går. Med våra nya fina vita joggingskor travade vi backe upp och backe ner bland vitsippor och avgrundsstup i väntan på att Londonpinglan kunde ta den perfekta bilden.
Själv väntar jag mest på vitsippsexplosionen som brukar infinna sig under denna tid på året (lite tidigt ännu). Så vackert så man tamefan blir religiös...
Appropå högre väsen (eller lägre), så har speljävulen sparkat till mig i arslet med sina klövar (eller vad han nu har längst ner på benen). Allt som oftast slutar mitt skrivande vid datorn med ett på tok för långt besök på www.blip.se, och så sitter jag där och skjuter bollar, bombar symboler, bygger spindelnät, konstruerar långa o många ord, kokar häxbrygder och bygger staplar. Allt görs dessutom på tid och man tävlar med någon annan som man alltid vinner över så länge man inte satsar en krona. Då vänder det alltid...